Seminariets deltagare bestod mest av väluppfostrade kollegor i det övre media-skiktet, så något trams förväntade hon sig inte. Uppgiften, den politiska konklusionen brukade inte nämnvärt skilja sig mellan de deltagande skribenterna, utan problematiken för dem låg egentligen i att färga om vinklarna via tangentbordet. Nyanserna skulle anpassas för respektive liberala eller socialistska redaktioner och dess läsekrets. I ”Landet Lagom” var den uppgiften inte alltid så lätt, för de flesta hade ju oftast samma gråa världsbild. I värsta fall kunde det ta´s hjälp av kollegorna på tidningen, då hon själv gått ut med att dessa var experter på vinkleriet.
På kvällen skulle artikeln redigeras och sammanställas och efter uppkoppling mot hemmaredaktionen var det klaarrt. En tanke som slog henne - vilket helsike hennes företrädare genomlidigt då de skulle kreera. Handskrivna manus som måste anpassas för maskinsättaren eller maskinskrivet manus som måste ändras med Tippex eller slängas i papperskorgen. Det måste vara boken hon läst på tåget som gjorde att tanken förflyttades bakåt i tiden.
På resan hade hon haft med sig en bok som handlade om det gamla landets dagliga vedermödor för överlevnad. Verket beskrev orättvisor, kvinnoförtryck, maktlöshet och en ständig strävan att förbättra människors livssituation.
Boken hade upptagit all hennes restid och ju fler lästa rader, desto mer övertygad blev hon att utan henne och hennes partikollegor hade feodalsamhället och dess orättvisor bestått. Klassamhället hade ersatts med välfärd och idag fick de som hade arbete en rättvis lön som t.o.m. var avtalad både uppifrån och nedifrån. Ingen fick hellre mindre än 6713:-/mån i folkpension. Världsförbättraren hade känt sig mer än vanligt politiskt korrekt då hon slog ihop boken, och stigit av tåget.
Då chefredaktören på kvällen tände hotellets sänglampa, kunde det konstateras att allt hade följt hennes planering, artikeln var transmitterad och nu skulle boken färdigläsas innan hon somnade in. Först en värktablett då hon förnamm en svag feberkänning, en tablett brukar hjälpa mot en orolig nattsömn. Fortfarande febrig släcktes lampan kvart över tolv.
- Har du hört att landet skall återgå till byteshandel sa byäldsten.
- Vad innebär det frågade drängen.
- Jo våra tjänster kommer att belönas i natura istället för mynt.
- Varför då?
- Jo vi har fått en socialistisk regent och hon vill att vi skall få transparans för rättvisan.
- Kan du utveckla det här - det verkar svårt.
- Jo som vi haft det tidigare så har vissa priviligierade kunnat gömma sina inkomster i kassakistan. Ingen visste egentligen vad den andra tjänade och hur förmögen hon eller han var.
Nu kommer alla istället kunna se vad de andra roffat åt sig till sina visthusbodar.
- Du menar att samvetet skall prövas och det skall vara en solidarisk belöning efter insats.
- Jääpp, egentligen så behöver ingen mer än man kan göra av med för eget bruk.
- Om jag har förstått saken rätt så kommer hon som står på kyrkbacken varje söndag och läser upp kyrkans påbud och kronans förmaningar, få samma privilegier som oss andra.
- Givetvis, det skall gälla alla, äntligen kan vi bygga ....
Chefredaktören satte sig upp i sängen hon var dyngsur av svett och nattlinnet hade virat sig runt halsen. Vilken mardröm, dags att vakna upp. Då hon senare stod i duschen tog febern i och röster hördes som pratade om solidaritet, omtanke, hänsyn, beaktande och åtanke.
Hon tog upp mobilen ur necessären och ringde redaktionen.
- Hello, jag känner mig utbränd och funderar på att sluta, men först åker jag ut till skärgården och kurerar mig. Där skall jag passa på att göra ett research-arbete på temat ”varför 268 finansfamiljer äger lika mycket som halva jordens befolkning”. Ett uppslag jag fick på seminariet, det kan säkert bli ett scoop.
Innan vi lägger på, vill du vara så söt och ordna så min månadslön flyttas till mitt Internetkonto, jag vill kunna nå det på landet.
- Vilket är det?
- Det som genererar 140000:-/mån.
- Det står något om 50.000:- också, vad är det?
- Det är pensionsavsättningen, dom pengarna kan man inte röra nu.
So long, hälsa Wanja att jag hör av mig.
Agnefits anmärkning: En varm önskan att det gått bra för alla i årets avtalsrörelse.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar