Massmedias paradigm håller vanligvis allmänheten utanför. Då oroliga själar söker efter 3:e maktens rapportering, blir svaret allt som oftast baserat på vilka frågor och vilka svar som är relevanta. Men då vårt nya nationella traumas katalysator skall dissikeras, väljs även en polariserad härskarmakt för att kringå obekväma analyser. Då belysning krävs angående statens ansvar för de etniska och kulturella konflikter som uppstått på senare år, och mot kommande terroristattacker, ställs endast ett otänkbart alternativ mot vårt öppna samhälle, nämligen en totalitär stat. Befängt, Sveriges regering och riksdag har än så länge parlamentarisk makt att förbättra levnadsvillkoren för både presumtiva terrorister och deras grannar.
Livskriser och fundamentalt troende botas inte av politiskt korrekta journalister.
Däremot kan man lindra samhällets syntom på lång sikt, genom att vid myndighetsbevakning, utöva ett användande av de grundläggande journalistiska elementen. Vid dylikt professionellt arbete kringås inte landets politiska tabufrågor, nämligen integration och invandring.Givetvis var målet med Vilks teckningar just att muslimer skulle bli arga? Men varför tror massmediaindustrin att det svenska kristna folket inte också blir ilskna då det ständigt målas upp en falsk idyll av vårt samhälle? Är vår välfärdsikon att likna vid Muhammeds?
Däremot kan man lindra samhällets syntom på lång sikt, genom att vid myndighetsbevakning, utöva ett användande av de grundläggande journalistiska elementen. Vid dylikt professionellt arbete kringås inte landets politiska tabufrågor, nämligen integration och invandring.Givetvis var målet med Vilks teckningar just att muslimer skulle bli arga? Men varför tror massmediaindustrin att det svenska kristna folket inte också blir ilskna då det ständigt målas upp en falsk idyll av vårt samhälle? Är vår välfärdsikon att likna vid Muhammeds?
