Agnefits årskrönika 2012

En saknad landsfader i Sveriges Radios årskrönika 2012

Med ett nästan färdigställt perspektiv över ett gånget 2012, fanns en förhoppning baserad på årets alla floppar som kunnat likna kalenderåret vid ännu en oändlig tragikomedi'. Då glömdes det bort att ett så beklämmande år som det det förgågna, aldrig fick den endaste flipp som krävs för ett lyckligt slut i epilogen.

Orken att återge en årskrönika kan möjligtvis bara återfinnas hos de utvalda, så för Agnefit blir det bara en nykter återspegling av Sveriges Radios traditionella "Årskrönika". En transparant underhållning, där små offer vilka erkänt ETT misstag hudflängs, men svenska regeringar som tror att EU-krisen beror på enbart svaga statsfinanser går fria år efter år. Kostnadsläge och bytesbalans ingår inte i kalkylerna. För att inte belysningsnivån skulle slå ut propparna i studion fanns därför inget ljushuvud inbjudet. Utan ensemblen var som vanligt handplockade, i fas med SR:s policy och dess redaktion.

Regissör var Olle Hägg tillsammans med Sara Stenholm, artister; Agneta Ramberg, Ekots utrikeskommentator, Annika Ström-Melin, Dagens Nyheter, Per Wirtén, Dagens Arena, filmkritikern Roger Wilson och Ekots utrikeskommentator Agneta Ramberg.

"Vart vi är på väg" var det genomgående temat för krönikan. DN:s Annika Ström-Melin ser fram emot samarbetet mellan Jonas Sjöstedt och Stefan Löfven, men är ändå ensam om att inte kunna sia om utgången.

Skribentens paradfråga EU, innehöll inte en enda fundering över vägvalet att lämna EU-såpan för gott. - kanske födkroken i dylikt fall blivit hotad?

Inte heller Agneta Ramberg har under året kunnat ställa in kompassriktningen då det gäller Syrien Trots att alla tidigare krig och framför allt revolutioner alltid skapar länder i livslånga trauman. I begynnelsen rapporterades det inte om annat än en samlad nation som tröttnat på sin tyrann. Nu först efter två år har talgdanken trillat ner, då den samlade opposition vilken skulle störta Baath-ledaren Bashar al-Asad, inte visade sig vara samlad och kommer alltid så förbli. Befolkningen består av ett tiotal olika grupperingar, vilka har beväpnats av främmande makter, som inte företrädesvis namngetts i svensk press. Först när Obama är klar med budgestupet, kommer presidenten underlätta "vart han är på väg" för alla osäkra svenska korrar i frågan

Då filmkritikern Roger Wilson anmäler filmen "Call Girl", går den första proppen. Inte i studion utan i stugorna, då "samhällsvetaren" Per Wirtén försöker sammanställa publikframgången för Maud Nycander och Kristina Lindström. Den film vilken i sig är så pass vinklad så undertecknad blir tvungen att motvilligt avsluta året med att ta rygg på Jan Guillou och hans kritik.

Vad Wirtén gör är att brisera en nyårsbomb vilken är så pass kraftig att den blåser av allt som kan dölja den politiska hemvisten. Förortsgrabben Wirtén tror nämligen att dagens ungdomar saknar en nationellt samlande symbolgestalt som Olof Palme. "T.o.m. moderaterna borde tycka om honom". Kanske uppfattade Wirtén Palme som den enda vilken brydde sig då han och familjen bodde i Huddinge? Mårten Palme däremot som växte upp i Vällingby kallar inte symbolgestalten för vare sig pappa eller fader, utan det verkar räcka med Olof.

Detta är samma Per Wirtén som betecknar Ayaan Hirsi Ali, den livstidshotade fd kvinnliga holländska parlamentsledamoten som både högerextremist och i det närmaste nazist, då hon kritiserar islam och framför allt dess kvinnoförtryck.

Något om Indiens uppmärksammade gruppvåldtäkt, hördes inget, vilket är helt i linje med det grövsta brottet inom svensk kriminalhistoria. Gruppvåldtäkten i Mariannelund, blev enbart en lokal solidarisk handling för icke misstänkta, utan bred journalistisk bevakning inte ens då det grövsta brottet någonsin enbart renderade sex års fängelse?

Åsiktsbedömningar glöms lätt då åsiktsregistreringen de facto bara drabbar de som inte är i fas med P1 och etablissemanget.

Till alla er som likt Wirtén saknar symbolgestalten Olof Palme, Gott Nytt År - vem vet.

Till övriga svenskar önskar jag att vi slapp höra - det var inte bättre förr.